The one that got away -

Tänkte ägna det här inlägget åt en grabb som jag hoppas läser detta och tar åt sig.
Det var verkligen tråkigt det som hände för jag tycket om dig, den bästa killkompisen jag haft! Kunde säga saker till varandra och du var alltid drygast♥ Haha, några otroliga minnen och det är jobbigt att vi inte skriver mer. Träffades några gånger och bara pratade, skrattade och kände verkligen att jag kunde va mig själv med dig. Vet inte vad som hände. Vi hade det super bra ett tag sen slutade vi skriva, sen började vi igen och sen bara stopp. Jag slutar skriva med dig när du är allmänt tjurig och inte kan sluta va så tråkig. Frågar så många gånger vad som är fel men du säger att det inte är nått. Älskar hur jag drev med dig när jag gick bredvid dig och du knappt kunde gå. Ropade älg åt en hjort och så mycket mer! Hur vi gick i regnet i typ två timmar och bara pratade och jag sket totallt i hur jag såg ut. - när jag kom hem fick jag dock en chock. haha! Du är en otrolig grabb och den enda killen jag någonsin berättat en sak för. Nästan den enda av båda könen. Tror inte du fattar riktigt, du är en av de få som jag litar på och det kommer aldrig försvinna. Minns att när jag tjöt som fan att jag berättade för dig och du skrattade åt mig, fick damp på dig men du brydde dig inte och tillslut gjorde inte jag det heller.
Bästa♥ - du är/var en otrolig vän & hoppas allt löser sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0